23 februari
Det har varit en intensiv helg.
Marcus kom hem i torsdags. Tåget var såklart försenat så jag fick ju sitta och vänta i bilen på han 1 1/2 timme. Väl hemma tog det inte många minuter innan jag somnade.
Sedan har helgen bestått av packa,packa in,bära, städa och köra bil. Minst sagt en spännande resa.
Tyvärr sa vi hejdå åt vår ( mest min ) älskade lilla kisse. Saknar dig fortfarande för varje minut!
Vi åkte tidigt på lördagsmorgon till Kiruna. Helt otroligt att vi ens kom oss fram. Bilen slutade fungera redan på fredagen. Batteriet var dött så vi fick aldrig slå av bilen och gjorde vi det var de bara fram med startkablar. Bensinmätaren fungerade inte så vi fick räkna milen och gissa oss fram. Fläkten på bilen var upp och ner. En lampa på bilen blinkade konstant, då vi läste instruktionsboken stod det varning slå genast av bilen och kontrollera felet. Nåväl vi kom oss iallafall iväg. Och någonstans mellan ingenting så slutade denna fantastiska bil att fungera. Batteriet var dött och bensinen var slut. Så de var bara hoppa av och be om hjälp. Marcus fick hoppa in i en annan bil som körde han till en bensinstation. Väl där fick han en man som hjälpte oss att bogsera vår flyttbil till bensinstation. En timme senare var vi iväg. Man ska aldrig säga att de verkar ju gå bra, för helt plötsligt så slutar ju skiten fungera. Väl framme tankade vi och banne mig köpte ett nytt batteri.
Flyttade in sakerna i vår lägenhet och sedan åt vi. Aldrig lagt mig såhär tidigt så länge jag kan minnas, som jag gjorde i helgen. Kl 9 somnade både jag Marcus och pappa.
Och idag bar det iväg hemåt igen. De känns för jag är fortfarande helt slut. Men överlevde resan de gjorde vi. Mycket tack vare pappa, men han lär nog inte besöka Kiruna igen. De var en hel del svordomar på vägen.
Tyvärr lite tid tillsammans fick jag och Marcus, vilket kändes jätte tungt. Hade gärna velat ha en kväll bara jag och han och inte behöva allt detta skit. Men om en vecka är vi tillsammans igen. Och denna gång, alltid!
Tack världens bästa och finaste pappa för allt.
Och jag älskar verkligen dig, världens finaste och bästa pojkvän. Du gör mig verkligen till den lyckligaste. Utan dig, hade ingenting av detta varit värt det. Älskar verkligen er!
Kommentarer
Postat av: A
Kik?
Trackback