Jag vet inte om de är tiden eller förhållandet som ändrat mig.

Jag har alltid varit väldigt familjär av mig. När jag har någonting stabilt så vill jag behålla det, och låta det förbli så.

Jag tar det lugnt och håller mig till tryggheten. Alltid varit sådan, alltid varit en förhållande tjej.

 

Men jag vet inte om de är tiden eller förhållandet som ändrat mig.

Jag känner mig mer vuxen. Kanske inte beter mig vuxet alla gånger, men jag ser livet på ett annat sätt.

Jag har gått vidare från mina galna dagar och kvällar till att ta de lugnt, planera och se på hur jag vill att min framtid ska bli. Jag har börjat inse att livet som "tonåring" håller inte i längden och de är kul så länge det vara.

Sedan blir man less. Man vill ha någonting nytt, någon förändring.

 

Gå in i någonting mer seriöst, välja det trygga och stabila framför det framfusiga och skakiga.

Man kan vara ung, men man förblir inte ung föralltid.

Kanske var det de liv jag valde att leva, eller tiden som lät mig förbli sådan.