Då var man äntligen hemma. Efter en lång helg av ledighet och festande. Känns faktiskt skönt, tror aldrig jag längtat hem till att vara själv på så lång tid.

Stadsfesten var ju i helgen. De var faktiskt kul, hade dock inte den bästa helgen. Känner mig dock en aning för gammal för allt party liv. Känna som jag gjort de där förr, en hel del gånger. Men de var ändå lyckat!

Har kommit underfund med att kärlek är en enda kamp, man lär sig någonting nytt varje dag. " i varje förhållande skapar man sina egna regler". De är så skönt att få vara från varandra ibland. Sakna och tänka på den personen. Uppskatta och se de fina i vad man har. De bästa som finns är när jag får se dig igen. För i slutändan, gud vad jag tycker om dig!