Vet egentligen inte vad jag ska skriva.
Finns så mycket jag vill säga. Men samtidigt ingenting.

Saknar att mysa, krypa ner i någons famn.
Någon som håller om mig på kvällarna någon att trycka sig tätt intill. Känna värme och bli pussad på.
Saknar allmän närhet och tänker en massa.

Att prata med dig gör mig glad. Vi har så roligt tillsammans.
Jag kan säga allt till dig och veta att du lyssnar. Jag kan leva ut mitt galna jag utan att du dömer mig. Du bryr dig inte om hur jag är, du accepterar mig för den jag är. Jag trivs i din närhet! Känns konstigt att veta att du är flera mil ifrån mig.
Egentligen vill jag bara springa hem till dig och höra dig skratta. Driva med varandra och allmänt fjanta oss!


Låter som jag är i världens förälskelse fast jag inte är det.
Känns konstigt att säga det och verkligen mena det, men..
Jag saknar bara dig!
Jag trivs bara så bra i din närvaro, du är Inte som någon annan jag träffat.