It is hard to believe and hope!

Det är jobbigt att sakna,ännu jobbigare att sakna någon!
Jag bearbetar och bearbetar men det känns aldrig som jag kommer till mitt slut.
Vad ska jag egentligen förvänta mig? hade en dröm om att det skulle vara lättare än vad det verkligen är men det är det verkligen inte,drömmen kommer förmodligen aldrig bli sann heller.
För en minut sedan trodde jag de mesta hade försvinnit,men varför ljuga för sig själv?
Har insett det är hopplöst kan inte rymma från det jag vill rymma från. Saknaden finns där och hjärtat bultar fortfarande för
en person. Hade jag anat att det skulle vara såhär jobbigt och saknaden skulle vara så stor hade jag nog aldrig utsatt mig för att bli så sårad. Det är såhär det är och jag insåg att jag nu inte kan fortsätta rymma från mitt förflutna,jag saknar det och jag måste bearbeta det. jag antar att det kommer ta en enormt lång tid!
Längre än vad jag hoppats och längre än vad jag trott. Men jag älskade för första gången och jag saknar den jag älskar. aldrig mer ljuga för mig själv!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

T S U K I I
RSS 2.0