mitt öppna sår
Jag önskade du kunde lyssna på mig och nå fram till de signaler jag ger dig.
Jag önskade att du kunde prioritera mig en sista gång och lyssna på det jag ville.
För du förstår verkligen inte att jag inte mår bra,jag berättar och berättar hur jag känner men du lyssnar aldrig,det går in genom ena örat och lika fort ut genom andra örat. Men jag börjar bli så less nu, Jag klarar helt enkelt inte mer nu.Du har redan visat mig att det vi hade aldrig betydde någonting för dig. Det var bara bortkastat tidsfördriv för att du själv trodde du var lycklig, men sen insåg du en dag att du kanske inte var det längre och lämnade du det jag trodde var någonting. Men nu har jag insett och öppnat mina ögon som du sa att jag skulle göra att det vi hade var nog det största misstaget jag kunde göra i mitt liv. Jag började älska någon där jag inte hade någon framtid med. Han förändrades så drastiskt bara för att han själv är sårad och ljuger för sig själv om någonting som inte finns.
Jag ville inte minnas dig som den här personen du är, jag ville minnas dig som den du var för mig.Men du får mig bara att minnas dig såhär, kall utan känslor för mig och utan hjärta att finnas där och torka mina tårar som det äkta vännen du var för mig.Jag saknar den du var förut,den som brydde dig om mig den som ville att jag skulle ha det bra och må bra inte den som stack då jag grät som mest och mådde som mest dåligt.
Men inte ens som en vän finns du där och bryr dig,du bara vänder ryggen om och går som om ingenting har hänt.
Jag vet inte vad som tagit åt dig varför du blev som du blev och varför du gör som du gör.
Du säger så mycket som du inte menar och en sak har jag verkligen kommit fram till,det är att du sagt så mycket om oss som aldrig varit sant eller menat.
Jag har alltid trott att du älskade mig,men jag hade så fel du kan inte älska någon! Du älskade aldrig mig!
Jag har alltid skyllt allting på mig,att det var mitt fel att du lämnade mig. Det är jag som känner mig misslyckad och känner att jag intee räcker till,det är jag som mår dåligt inte du.
Jag får aldrig veta mina fel du bara går och är förbannad. Men ett förlåt läker inte ett brustet hjärta och ingenting gör du heller. Är det detta du kallade att det vi hade var värt?
Efter ett och ett halvt år trodde jag fan saker och ting betydde mer,att en människa hade högre värderinga i ditt liv än vad de hade,speciellt vänner och den personen du älskat mest av allt på denna jord.
Men du fattar ju aldrig hur mycket saker och ting sårar,och ingenting gör du heller du bara ser mig gråta och går.
Och du säger att du bryr dig om mig,men visat att det vi hade var bara ett misstag. Att älska någon som dig var inte värt för all smärta jag får gå igenom. Om du bara kunde lyssna på mig en sista gång.höra mina rop på hjälp om att jag behöver dig, inte bara gå då du ser att jag gråter. Jag orkar verkligen inte mer nu,min tråd är så skör att jag snart faller ihop.Du vill hellst inte att jag skriver saker på bloggen,men då du aldrig finns där och lyssnar utan bara går direkt du blir sur.vad ska jag göra då ringa upp dig och få mer skäll?Nej tack jag känner mig redan så misslyckad som jag gör. Jag har insett nu att det vi hade var en dum lögn och att kärlek aldrig fanns.
men snälla hör mina rop på hjälp,snälla ta dina saker och gå,jag orkar verkligen inte mer!
Det du och jag hade betydde aldrig någonting,det du och jag hade var bara en lögn!
En dum dum dröm om att ha en framtid med dig,inte som du är nu kommer du aldrig att älska någon annan än dig själv! Varför fick du mig att tro att jag var speciell? varför fick du mig att tro att du kunde älska mig?
varför fick du mig att tro att jag hade någon framtid hos dig? varför fick du mig att planera en framtid med dig då det aldrig hade funnits någon? varför nämnade du S och I för mig då dom aldrig kommer finnas till?Varför ljög du för mig så länge?
Jag önskade att du kunde prioritera mig en sista gång och lyssna på det jag ville.
För du förstår verkligen inte att jag inte mår bra,jag berättar och berättar hur jag känner men du lyssnar aldrig,det går in genom ena örat och lika fort ut genom andra örat. Men jag börjar bli så less nu, Jag klarar helt enkelt inte mer nu.Du har redan visat mig att det vi hade aldrig betydde någonting för dig. Det var bara bortkastat tidsfördriv för att du själv trodde du var lycklig, men sen insåg du en dag att du kanske inte var det längre och lämnade du det jag trodde var någonting. Men nu har jag insett och öppnat mina ögon som du sa att jag skulle göra att det vi hade var nog det största misstaget jag kunde göra i mitt liv. Jag började älska någon där jag inte hade någon framtid med. Han förändrades så drastiskt bara för att han själv är sårad och ljuger för sig själv om någonting som inte finns.
Jag ville inte minnas dig som den här personen du är, jag ville minnas dig som den du var för mig.Men du får mig bara att minnas dig såhär, kall utan känslor för mig och utan hjärta att finnas där och torka mina tårar som det äkta vännen du var för mig.Jag saknar den du var förut,den som brydde dig om mig den som ville att jag skulle ha det bra och må bra inte den som stack då jag grät som mest och mådde som mest dåligt.
Men inte ens som en vän finns du där och bryr dig,du bara vänder ryggen om och går som om ingenting har hänt.
Jag vet inte vad som tagit åt dig varför du blev som du blev och varför du gör som du gör.
Du säger så mycket som du inte menar och en sak har jag verkligen kommit fram till,det är att du sagt så mycket om oss som aldrig varit sant eller menat.
Jag har alltid trott att du älskade mig,men jag hade så fel du kan inte älska någon! Du älskade aldrig mig!
Jag har alltid skyllt allting på mig,att det var mitt fel att du lämnade mig. Det är jag som känner mig misslyckad och känner att jag intee räcker till,det är jag som mår dåligt inte du.
Jag får aldrig veta mina fel du bara går och är förbannad. Men ett förlåt läker inte ett brustet hjärta och ingenting gör du heller. Är det detta du kallade att det vi hade var värt?
Efter ett och ett halvt år trodde jag fan saker och ting betydde mer,att en människa hade högre värderinga i ditt liv än vad de hade,speciellt vänner och den personen du älskat mest av allt på denna jord.
Men du fattar ju aldrig hur mycket saker och ting sårar,och ingenting gör du heller du bara ser mig gråta och går.
Och du säger att du bryr dig om mig,men visat att det vi hade var bara ett misstag. Att älska någon som dig var inte värt för all smärta jag får gå igenom. Om du bara kunde lyssna på mig en sista gång.höra mina rop på hjälp om att jag behöver dig, inte bara gå då du ser att jag gråter. Jag orkar verkligen inte mer nu,min tråd är så skör att jag snart faller ihop.Du vill hellst inte att jag skriver saker på bloggen,men då du aldrig finns där och lyssnar utan bara går direkt du blir sur.vad ska jag göra då ringa upp dig och få mer skäll?Nej tack jag känner mig redan så misslyckad som jag gör. Jag har insett nu att det vi hade var en dum lögn och att kärlek aldrig fanns.
men snälla hör mina rop på hjälp,snälla ta dina saker och gå,jag orkar verkligen inte mer!
Det du och jag hade betydde aldrig någonting,det du och jag hade var bara en lögn!
En dum dum dröm om att ha en framtid med dig,inte som du är nu kommer du aldrig att älska någon annan än dig själv! Varför fick du mig att tro att jag var speciell? varför fick du mig att tro att du kunde älska mig?
varför fick du mig att tro att jag hade någon framtid hos dig? varför fick du mig att planera en framtid med dig då det aldrig hade funnits någon? varför nämnade du S och I för mig då dom aldrig kommer finnas till?Varför ljög du för mig så länge?
Kommentarer
Trackback
