hur ser man om man mår bra?
Varje gång har man en klump i magen för tanken ifall man gör rätt.
Den där frustrationen knäcker en både in och utan.
den frustrationen gör ont och varje gång ljuger man för sig själv för att man inte vill inse sanningen.
Sanningen om att du gjorde ditt val som förändrade mitt liv helt.att du aldrig höll det du lovat och att du gjorde valet att undvika mig som att jag aldrig existerat hos dig. valet att du alltid är dryg mot mig trotts att du spenderade mer än ditt liv för mig.valet att du sårade mig mer än vad jag någonsin sårade dig och jag tar emot det utan att ge dig tillbaka det du gjort mot mig. Sanningen är den att jag saknar dig,saknar ditt skratt saknar din förståelse och saknar den personen du var för mig.
Det sårar mig att jag måste inse att du inte är personen längre.
att du gjorde valet att krossa mig helt att jag inte ens kan dela mitt hjärta och älska den personen som verkligen förtjänar mitt hjärta. Det gav mig ett sår,ett sår jag gråter varje dag för.ett sår som aldrig kommer försvinna..
att jag byggt upp en mur runt om mig ingen kan komma igenom,för rädslan att bli lika sårad en gång till.
att den som försöker göra det blir bara sårad för den kallhet jag ger den tillbaka.
jag vill verkligen och jag försöker mitt bästa,men jag blir aldrig nöjd över mig själv utan pressar mig mer för jag vet att jag kan bättre.men det känns som jag ljuger för mig själv,att jag förtränger saker som ändå kommer ifatt mig.Varje gång jag tänker på dina val blir jag så arg för det du gjort mot mig.
inte att jag förlorade dig utan besvikelsen över dig,besvikelsen att du gjorde mig så ledsen och lämnade ett sår jag aldrig kommer få bort. besvikelsen gör så ont och varje gång gråter jag över den,jag blir så arg,att du fortsätter göra samma val att såra mig genom att vara dryg och låssas som att jag aldrig existerat.
Inte ens jag själv kan komma igenom min egna mur och de få gånger jag gråter då är glaset för fullt och allting väller över mig. ilskan kommer tillbaka och jag klarar inte mer. jag blir så arg att jag inte kan älska den personen jag vill älska och att han förtjänar det för det du gjorde mot mig,den besvikelsen du gav mig!
Det är nått jag får leva med som du skiter fullständigt i,jag blir så arg att jag aldrig gav dig samma sår.
för det är allt annat än lätt att leva med det och frustrationen tar kål på mig.
jag orkar inte mer,jag blir så arg på mig själv att jag inte kan släppa taget om dig.
släppa taget och inse att du sårade mig.blir så arg på mig själv att jag fortfarande saknar dig.
jag vill älska den personen jag vill älska,som faktist förtjänar det!
och jag vill älska han med hela mitt hjärta!
Den där frustrationen knäcker en både in och utan.
den frustrationen gör ont och varje gång ljuger man för sig själv för att man inte vill inse sanningen.
Sanningen om att du gjorde ditt val som förändrade mitt liv helt.att du aldrig höll det du lovat och att du gjorde valet att undvika mig som att jag aldrig existerat hos dig. valet att du alltid är dryg mot mig trotts att du spenderade mer än ditt liv för mig.valet att du sårade mig mer än vad jag någonsin sårade dig och jag tar emot det utan att ge dig tillbaka det du gjort mot mig. Sanningen är den att jag saknar dig,saknar ditt skratt saknar din förståelse och saknar den personen du var för mig.
Det sårar mig att jag måste inse att du inte är personen längre.
att du gjorde valet att krossa mig helt att jag inte ens kan dela mitt hjärta och älska den personen som verkligen förtjänar mitt hjärta. Det gav mig ett sår,ett sår jag gråter varje dag för.ett sår som aldrig kommer försvinna..
att jag byggt upp en mur runt om mig ingen kan komma igenom,för rädslan att bli lika sårad en gång till.
att den som försöker göra det blir bara sårad för den kallhet jag ger den tillbaka.
jag vill verkligen och jag försöker mitt bästa,men jag blir aldrig nöjd över mig själv utan pressar mig mer för jag vet att jag kan bättre.men det känns som jag ljuger för mig själv,att jag förtränger saker som ändå kommer ifatt mig.Varje gång jag tänker på dina val blir jag så arg för det du gjort mot mig.
inte att jag förlorade dig utan besvikelsen över dig,besvikelsen att du gjorde mig så ledsen och lämnade ett sår jag aldrig kommer få bort. besvikelsen gör så ont och varje gång gråter jag över den,jag blir så arg,att du fortsätter göra samma val att såra mig genom att vara dryg och låssas som att jag aldrig existerat.
Inte ens jag själv kan komma igenom min egna mur och de få gånger jag gråter då är glaset för fullt och allting väller över mig. ilskan kommer tillbaka och jag klarar inte mer. jag blir så arg att jag inte kan älska den personen jag vill älska och att han förtjänar det för det du gjorde mot mig,den besvikelsen du gav mig!
Det är nått jag får leva med som du skiter fullständigt i,jag blir så arg att jag aldrig gav dig samma sår.
för det är allt annat än lätt att leva med det och frustrationen tar kål på mig.
jag orkar inte mer,jag blir så arg på mig själv att jag inte kan släppa taget om dig.
släppa taget och inse att du sårade mig.blir så arg på mig själv att jag fortfarande saknar dig.
jag vill älska den personen jag vill älska,som faktist förtjänar det!
och jag vill älska han med hela mitt hjärta!
Kommentarer
Postat av: Anonym
du kan inte må bra... :S
Postat av: Anonym
Svar: förmodligen bättre än dig som en kommenterar!
Trackback
