Ibland så kan jag sakna den där varma famnen att krypa in hos.
Den där värmen och tryggheten någon kunde ge mig.
Att känna sig älskad och bli älskad tillbaka.
Att dela min säng med någon om kvällarna som höll om mig kvällen ut.
Ibland känns sängen så stor trotts att den är så liten.
Kvällarna innan man gick och la sig fick man en puss och fick höra att någon faktist älskade en.
Gångerna man gråter och vet att det alltid finns någon som torkar ens tårar.
att någon faktist bryr sig om en av kärlek.
Jag saknar många gånger att få sova med någon att känna just den där värmen och tryggheten.
Trotts min saknad har jag nog blivit rädd för att älska och bli älskad.
Jag är rädd för att älska någon som jag sedan kan såra och rädd för att bli älskad så den kan såra mig.
vill ha någon att mysa med någon jag känner att där är jag trygg och den personen älskar mig för den jag är.
ibland kan sängen vara så liten men kännas så stor.
man sover aldrig så bra som då man sover med någon i sin närhet!