Jag känner mig så falsk,som att jag döljer nått jag inte vill dölja men visar jag vad jag känner, känner jag mig ännu dummare som satte mig i den situationen jag satt mig i. allt jag gör känns fel,det känns som jag ljuger för någon som betyder så fruktansvärt mycket för mig. Kan inte sätta fingret på vad det är just nu måste få fundera lite till,men nått är det nått är det som känns så fruktansvärt fel inom mig.

här om dagen pratade jag och diana om vad livet igentligen är?
Vi kunde inte riktigt förklara eller berätta för varandra vad livet igentligen var men jag sa iallafall till henne,
livet är för världefullt för att slösas bort på onödiga saker. då sa hon att påminn mig varje morgon jag vaknar att livet är för världefullt för att slösas bort. Senare på kvällen fortsatte jag att fundera på den fråga sen kom jag på nått som jag själv klarar mig av att tro på.
För mig är livet att kunna klara av det,att livet är ett ansvar en prövning.
och det är nog därför man säger att vad som än händer kommer livet gå vidare. om man inte tror på de orden har man nog inte klarat av att gå vidare i livet och finna nya saker. tråkiga saker händer och det händer alla precis överallt men kännslorna kan inte alltid få styra över hur man lever. om man misst någon en mamma,pappa,syster eller bror kanske någon annan som stod en nära är det ju klart man sörjer. men man måste kunna leva vidare se saker ljust igen och leva vidare för dems skull, gör man inte det har man nog förlorat allt livet ger en.

Därför säger jag att,livet är för världefullt för att slösas bort på onödiga saker ! ♥