Såg en film som hette mamma vid 16 år.

Den handlade om en tjej som blev mamma vid 16 år och hur hon går igenom sitt liv med sin son.

Filmen var riktigt bra tycker jag den fick mig verkligen att tänka till och få mig att förstå.

Det är egentligen en film/dokumentär som jag tycker alla borde se, den var starkt gripande!

Att bli en ung mamma vid 16 år är ingen alternativ jag skulle vela ha om jag fick välja.

Min mamma var 16 år då hon fick mig. Men ifall jag blev med barn nu, jag vet inte vad jag hade gjort riktigt. Det första som kommer upp är förmodligen , jag tänker göra abort.

Men det handlar om ansvar, tänk er själva det handlar om liv och död och det är ni som tar beslutet.

Ifall era föräldrar hade valt att göra abort hade inte ni funnits, och även om ni var menade eller inte menade älskar era föräldrar er ändå lika mycket för att de gjorde beslutet att behålla er.

Jag vet att blev jag gravid skulle jag mer än allt vela behålla barnet för jag älskar verkligen barn, men innerst inne vet jag också att jag är ett barn själv och skulle aldrig kunna klara av att vara mamma vid den åldern jag är i nu .Att bli mamma är förmodligen det bästa som finns för ett barn är ändå ett barn och det är sitt barn. Jag skulle inte välja att göra abort för mitt eget bästa för att jag har förstört mitt liv.

Hade jag gjort abort hade jag gjort det för barnets bästa, för att jag vet att jag inte skulle klara av det.

Jag skulle hellre göra abort och veta att det var för barnets eget bästa än att behålla det och inte kunna uppfostra det. Jag tror att, att vara en ung mamma är nog det bästa som finns och att man inte alls har förstört sitt liv. Visserligen kan man inte göra samma saker som man gjorde förut men ett barn är verkligen någonting unikt. Är man redo för att ha sex är man redo för att kunna höra att man blivit mamma utan att tänka att man har förstört sitt liv, det är ju någonting du själv satt som barnet inte kan rå för. Jag ser mig inte som ett barn det gör jag verkligen inte och det gör ingen annan i min ålder heller. Men hur svårt vi än har att tro på det måste man kunna ta sig själv i kragen och inse att jag fortfarande är barn. Abort är inget previntilmedel det finns 1000 andra olika sett att skydda sig. Även om man inte ser någonting eller känner någonting så i mina ögon tar man bort ett barn eftersom behåller men det blir det ett barn tar man abort blir det inte ett barn. Det är ett barns liv eller död man lägger på spel och det är ett beslut man måste göra. Efter att jag såg denna film/dokumentär inser jag hur svårt min biologiska mamma hade det att säga hejdå till sitt barn för att få det att leva bättre för att hon inte kunde ta hand om mig och kunde ta ansvar. I hennes fotspår vill inte jag gå i och göra det misstag hon gjorde trotts att hon älskar mig. Jag vill ha barn då jag vet att jag klarar av att ta hand om det och ge den all den kärlek jag någonsin kan tänkas mig ge den, då är jag redo !