Distans

Tanken var att marcus skulle komma hem denna helg, men inser nu att han kanske måste jobba denna helg också. De gör ont att inte ha träffat sin pojkvän på 2 ½ vecka och behöva inse att de kanske måste gå 3 ½ vecka innan man kan ses igen. När saknaden konstant är där. Man ser saker och ting annorlunda, saker blir inte tagna för givet längre och minsta lilla minut i telefonen med varandra är värdefull. I hopp om att man kan ringa varandra "imorgon" igen, utan att behöva vänta 2-3 dagar för att få höra varandras röster. Små gnabb blir inte lika viktiga längre och känslorna blir bara starkare genom att tänka att "vi klarar detta, och vi kommer klara det tillsammans".
Jag tycker om dig så otroligt mycket. Du är finast älskling och du gör mig så otroligt lycklig!
Jag bad det aldrig vara perfekt, jag bad det aldrig att hålla. Men jag är så otroligt lycklig att få vakna upp en morgon till och veta att det är du och jag, och de är du och jag som klarade det tillsammans!
 
Hittade en text för några dagar sedan:
I ett distansförhållande är det svårare att gå på rutin.Det innebär ju i sig så många komplikationer, att man verkligen måste vilja vara tillsammans för att orka vara ifrån varandra.Relationen behöver en ett gemensamt mål man strävar mot. En mötespunkt är oerhört viktig för att man varje morgon ska kunna vakna ensam i sin dubbelsäng och övertygat utbrista: Jag väljer dig även idag!
 
Och varje morgon jag vaknar i vår dubbelsäng.
Jag väljer dig även idag!
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

T S U K I I
RSS 2.0