Da upp min lägenhet idag, fyfaaan vad jobbigt det var...

Ville bara gråta, jag älskar verkligen min lägenhet. det är det absolut bästa som hänt mig i hela mitt liv!

Mitt första stora steg att bli stor och vuxen på riktigt, ta ansvar och klara mig själv.

 

Det börjar även kännas enormt tomt i denna lägenhet nu.

Jag har börjat packa ner allt i lådor, har nästan ingenting kvar som är framme.

Allt är nerpackat i lådor, och det som inte är det är möbler eller ska med till Stockholm.

 

Av allt jag gjort är detta det absolut jobbigaste.

Jag vill bara gråta, älskar det här stället, älskar min lägenhet.

1 år och 4 månader bodde jag själv i denna lägenhet, de var mitt hem. Det är mitt hem!

 

Jag hoppas allt detta är värt det och allt jag offrat kommer löna sig.

För det gör enormt ont. Bara fortsätta igen mitt äventyr söderut!