Steg för steg

Här om dagen såg jag två äldre par gick och höll varandra hand i hand. de såg lyckliga och extremt  glada ut eftersom de log mot mig då jag gick förbi dem. Tänkte direkt på hur söta de var,även om de var gamla var det riktigt sött att se dem hålla varandra i handen och gå längst gatan. Tänk att kärleken kan vara så stark att man håller ända tills man börja ha gått sina dar, att alltid ha någon vid sin sida som älskar en för den man är .
sådan kärlek kan jag verkligen kalla " till döden skiljer oss åt ". Det är just vid den stunden då dem tankarna kommer som jag inser att jag saknar dig så otroligt mycket. trodde aldrig det skulle vara så svårt som det är att lämna någon man älskar bakom sig , trodde aldrig jag skulle sakna dig så mycket som jag gör. men det kanske bara bevisar att jag var kär,riktigt kär i en kille jag aldrig kunde tänka mig börja gilla så mycket som jag gjorde.
man måste nog gått igenom mycket tillsammans och älskat på ett speciellt sett för att hålla livet ut. då jag kollar på bilderna med du och jag eller jag ser dig på skolan, går förbi dig men en blick ner mot marken och bara känna din doft fara förbi mig gör det ont att sedan vända rygget åt och gå mot motsatta håll som du själv går. önskar det var du och jag som gick den dagen där på gatan och höll varandra i handen och se de äldre paret le mot oss och vi ler tillbaka för att sedan veta att vi också är lyckliga. Men vid de här tankarna jag har gör det ont då jag inser att nu är det inte du och jag längre,att alla tyglarna är fria om dig och i tanken veta att förr eller senare kommer  någon annan få dig,att du kommer älska någon annan och någon som inte är jag. även om jag har allt jag någonsin önskat i min hand all den kärlek jag behöver och ingenting annat kan jag inte sluta tänka tillbaka på den tiden du och jag hade tillsammans. varje gång jag tänker mig tillbaka då mina drömmar tar mig någon annanstans och sedan vaknar upp ur min dagdröm,förstår jag att jag var lycklig med dig. mina minnen är det ända jag har kvar av dig och varje gång jag känner mig deppig eller undrar om jag verkligen är kär är det bara jag vänder tillbaka till dem,till de jag hade med dig det är då jag vet om jag är kär i någon annan för med dig var det äkta kärlek.


 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

T S U K I I
RSS 2.0